Månadsarkiv: september 2013

Krabba på bädd av sallad

Geocaching + Polis = Galen kväll!

Hände nått så sjukt märkligt ikväll! Jag förstår inte hur jag lyckas hamna i så konstiga situationer hela tiden…

Stack ut för att äta middag vid 20-tiden. Tänkte röra mig in mot centrum och längsmed vägen ta några skatter! Gick igenom Parque del Retiro och loggade tre skatter, sen fortsatte jag upp mot Puerta del Alcalá där jag letar efter ”Miralá…. miralá”, när jag står där och känner efter under räcket till ett parkeringsgarage skriker någon man ”Vad håller du på med?!” med skarp stämma. Jag vänder mig om och ser en man i mörk kostym tillsammans med en välklädd kvinna i mörka glasögon. Hon säger att hon är polis och frågar vad jag gör. Jag tänker ”Fan, fan fan! Varför bli upptäckt nu, i Spanien, och av Polisen??”. Jag har hittat nästan 200 skatter och bara blivit upptäckt en enda gång vad jag minns (då i Sverige).

Aja, jag tänker att det är väl bara att försöka förklara och hoppas på att de köper det. ”Es un juego, estoy buscando un … como se llama, treasure? … ”

De lyssnar och berättar att de misstänkte någon form av knarkgömma. Mannen berättade att han jobbade i närheten och har sett andra personer leta efter något just där, men har aldrig tidigare vågat konfrontera dem.

För att styrka min berättelse känner jag att jag måste hitta skatten för att visa att den innehåller en loggbok och inget knark. Jag letar och letar, utan framgång, samtidigt som jag förklarar för dem att det är ett spel som pågår i hela världen och att jag själv är från Sverige. Jag visar också appen jag använder i mobilen och där kunde de se spoilerbilden som visade exakt samma ställe.

Efter en liten stund säger kvinnan ”Lo he encontrado!”, hon säger att hennes polisögon har lätt att uppfatta suspekta lådor.

Jag öppnar lådan och ser att det t.ex. hade varit en från Prag där, vilket imponerade på poliskvinnan som hittade skatten!
Det låg till och med en stash-note på spanska i lådan så de kunde få läsa en lite bättre förklaring till vad spelet gick ut på!

Precis efter att jag signerat loggen och tänkte lägga tillbaka skatten kommer ytterligare en man förbi. Det var en sån där försäljare som brukar besöka restauranger och sälja rosor. Mannen i kostym hälsade på honom och presenterade mig för honom, vilket jag tyckte kändes lite märkligt. Hur kan en liten gatuförsäljare känna till den här bankmannen, eller vad han nu jobbade som?

Gatuförsäljaren sa ”Eso es un gran hombre. Un gran, gran, gran hombre!” och jag förstod att han verkligen såg upp till honom. Men vem var han? Var det någon känd spansk politiker? Mannen svarade lite generat att gatuförsäljaren minsann inte heller var vem som helst, han orkade gå över 2 mil om dagen för att sälja blommor.

Mannen i kostym sa till gatuförsäljaren att jag var värd en ros, så gav gatuförsäljaren mig en röd fin ros.

Sen tackade de för sig och skulle gå vidare, jag tackade så hemskt mycket för rosen.

Men precis när jag vände mig om sa han ”¡Hombre! habéis cenado?”, alltså om jag ätit. Jag sa njae, att jag faktiskt var ute för att hitta någonstans att äta. Han svarade att jag inte behövde leta något mer, för han var hade ett ställe. Han var alltså restaurangägare!

Vi gick runt hörnet och jag vet att jag befinner mig i de rikare områdena i Madrid. Vi går fram till en lyxrestaurang vid namn Ramses. Han ber mig att sätta mig ned medan han pratar lite med en vakt. Sedan säger han till mig att jag är inbjuden och önskar mig en god måltid innan han går tillbaka till sin fru.

El camarero (har glömt vad det heter på Svenska ><) kommer fram och önskar mig välkommen och frågar om jag vill ha menyn. ”Ja tack”, svarar jag och försöker tänka på att vara så artig som möjligt.

Jag får en tjock meny, men hittar ingen mat… Det är tydligen en dryckes-meny! Jag bläddrar lite försiktigt i den och svimmar av priserna, det fanns vin för över 300€. Hittar inget för under 15€, får lite panik och funderar på om man kan beställa vatten på ett sånt här ställe.

Innan jag hinner bestämma vad jag vill ha så kommer el camarero tillbaka och frågar vad jag vill ha, jag försökte lite snyggt säga att jag inte dricker alkohol och undrar om det finns nått alkoholfritt. Han svarar att visst gör det det! Vad vill du ha? Vill du ha en ”Mojito sin alcohol”? För att inte krångla till det så svarar jag ”Si, si, me parece bien!” varpå han ställer lite följdfrågor om smak, temperatur och fruktighet. Jag försöker så fint jag kan säga ”ta whatever som är gott!”.

Sen frågar han vad jag vill ha att äta: Fisk, Kött eller Fågel? Jag tänkte wtf, kan jag inte få se menyn? Men svarade ”Fisk” för jag är trött på kött (och fågel är inte min starka sida)… Då går han iväg och hämtar en specifik meny för kötträtterna och jag förstår att detta ställe är speciellt! Jag har nog aldrig varit på en så fin restaurang! Jag tänker hela tiden ”Måste Nia, inte Dua!”.
Kollar igenom menyn, men känner mig lite stressad, för camareron står bredvid och tittar på mig. Ögnar snabbt igenom priserna som stressade mig ännu mer… Tog det billigaste (vet inte vad det är, nånting Mar de Buyon tror jag) för 22€.

Strax därpå kommer de in med ett fat oliver, syltlök och en skål med tre olika sorters varmt nybakt bröd. Dessutom kom min iskalla Mojito som var röd och fruktig! Jag sitter och njuter av detta en bra stund, gott var det! Justja, det var en skål med stora goda parmesanbitar också! Riktig parmesanost!

Ser fyra vakter gå omkring med hörsnäcka och mygga. Funderar på vad de gör där, men tänker att de kanske är livvakter till någon av gästerna (som såg ut att vara rika) eller så är de anställda av restaurangen för att ge trygghet till gästerna. Lite läskigt att vara på restaurang med så mycket folk runt omkring.

Tillslut (inte så lång väntan egentligen, hade fullt upp med oliverna) så kom maten in! Det var inte så stor skål, men vad ska man förvänta sig på ett sånt här ställe egentligen?
Det såg snyggt ut! Rosakött på en bädd av grön sallad, med nått vitt i mitten. Dessutom lite sjögräs i kanten. Jag tänker att det är nog ätbart, annars skulle det inte ligga på tallriken!
Krabba på bädd av sallad

Smakar lite försiktigt, försöker sitta rak i ryggen och äta med både kniv och gaffel. Anstränger mig för att äta långsamt.
Det smakar ungefär som Krabba. Det kan mycket väl ha varit krabba, med det rosa köttet i botten och det vita ovanpå. Sen slår det mig att det kanske är hummer. Jag har nog aldrig ätit hummer så jag vet inte hur det smakar, men om det är liknande krabba så kanske det var hummer?
Hur som helst var det gott! Mycket gott! Och till min förvåning blev jag mätt, även om det från början inte såg ut att vara så mycket!

Efteråt kommer camareron fram och frågar om jag var nöjd, jag svarar att jag är jättenöjd och det var jättegott.
”¿Queréis tomar postre?” Jag tänker att det inte är ofta man är på nått sånt här ställe, så varför inte? ”¿Qué tenéis?” säger jag och ångrar mig nästan direkt, vet att jag inte har råd.

Men nåja, han kommer med en meny för efterrätterna och jag läser igenom dem. Inte lika chockartade priser, de kostar ”bara” 5-10€. Jag hittar nått som jag tror är äppelpaj och tänker att det älskar jag! Det beställer jag!

In kommer de med den konstigaste äppelpajen jag sett! Det är en tunn kaka med en klick glass och något som liknar ett äpple dränkt i colasås.
Det var gott! Äpplet var bara fejkat, det var en lös äppelstjälk de satt ned i varma äppelklyftor som de satt ihop till ett miniäpple. Det var inte riktigt cola-sås, men nån söt sirap typ.
Kombinationen av varmt äpple med kall glass var perfekt! Och ”pajbotten” var också god!
Glass och äpple på pajbotten

Sen när jag ätit upp kommer camareron tillbaka och frågar om jag var nöjd. Jag sa att det var den bästa efterätt jag ätit (det var det kanske inte riktigt, men god var den!).
Jag tänker efter på vilket kort jag har mest pengar, och om det är tillräckligt… Lite orolig ber jag efter notan.

Han kilar iväg till kassan och kollar, sen till en av vakterna och samtalar med honom, sen tillbaka till mig och säger att jag inte behöver betala. Jag tittar frågande på honom och han förklarar att Jorge, alltså mannen som bjöd in dig, betalar för dig. Jag tänker att jag måste höra fel, jag förstår inte.
”Du var hans gäst här idag och behöver inte betala.” Jag säger att det var väldigt snällt och tackar så mycket för maten. Jag reser mig och tackar vakterna också. Visste inte riktigt vad jag skulle säga mer än ”Muchas Gracias!”.

Påvägen hem går jag och håller i min ros som jag fick av honom tidigare under kvällen. Så galen kväll! Varför bjöd han mig på middag?

Jag förstår inte hur jag lyckas hamna i så konstiga situationer hela tiden…

Hus i Parque del Retiro

Artonde inlägg

Tog mig nästan en timme att ta mig till det nya hostelet! Var sjukt
varmt ute och drygt med en tung resväska i alla trappor till
tunnelbanorna. Men det var skönt att komma fram!

Fick ett lite större rum nu, med skrivbord och fönster ut! Det tidigare
rummet hade bara ett pyttelitet fönster in i ett trapphus. Här kan
jag öppna och släppa in lite kyla på natten ¡Muy bien!
Skrivbord med min dator, fönster i bakgrunden

Eftersom jag inte har ätit på ett tag så beger mig ut och
rekognoserar det nya området! Inser snabbt att det här inte riktigt
är stället dit man som turist går för att äta. Det liknar ett
affärsdistrikt och många sitter ute och äter i kostym. En blick på
menyerna säger också att det inte är mackor för 1€ som gäller…

Går omkring en stund innan jag hittar en restaurang med
ett luncherbjudande: 10.5€ för förrätt och varmrätt. Går in och
beställer Gazpacho Andaluz och Pescaditos fritos con ensalada. Får
in en jättegod Gazpacho, som bara den gjorde mig mätt! Men sen får
jag in en spännande varmrätt med fyra olika fiskar, ett par
bläckfiskringar och en sjöstjärna! 😀 Gott var det!
Gazpacho

Efter maten gick jag en sväng i Parque del Retiro. Jättevackert och tiden
sprang iväg! Tyvärr sprang den såpass fort så att jag själv blev
tvungen att springa till skolan! Satte på GPSen och sprang/gick
omvartannat 3km till skolan! Har aldrig sprungit i 30 graders värme
tidigare, och gör helst inte om det …
Hus i Parque del Retiro Ruin i Parque del Retiro

I skolan hade jag Fundamentos de Automática, vilket typ motsvarar
reglertekniken i Sverige. Det var första lektionen och läraren gick
igenom lite om kursupplägget innan han började förklara hur man kan
hitta poler i olika system.

Gillar inte hur alla lärare skiter i rasten mitt i
lektionen! Officiellt så är varje lektion 2×50 minuter, med 10
minuters paus i mitten. Men hittills har ingen av de lärare jag
haft nyttjat pausen, utan de pratar på i 110 minuter non-stop istället!
Det är inte så enkelt att vara fokuserad så länge. Speciellt inte
när man, som jag, sitter fast i en spanska-hörövning! Hela mitt liv
har blivit en hörövning i Spanska…

Påvägen hem från skolan stannade jag till på ett gatukök innan jag
kom in i affärsdistriktet för att få en lite billigare middag (7€).
Tyvärr hamnade jag på ett bord bredvid någon liten korkad
kvinnohatande spanjor. Han satt bara och snackade skit hela tiden.
Tyckte synd om de två kvinnor som också satt vid hans bord, varav
en gick därifrån efter ett tag. Hade det varit i Sverige hade jag gått fram till honom och frågat vad hans problem var! Usch för sexism!

EV3 i min ryggsäck

Sextonde inlägg

Gårdagen ägnades åt att leta efter nytt billigt hostel i centrala Madrid. Det är inte så lätt att hitta något som är ledigt och billigt… Finns ett par sovsalar, men kändes inte riktigt lockande med tanke på all packning (EV3 t.ex.) jag har.  Tillslut fann jag ett förhoppningsvis trevligt ställe! Ligger inte lika centralt som det här, men bättre än att sova på gatan tillsammans med alla uteliggare!

Skolkade faktiskt hela dagen igår (hade ju inte så upphetsande ämnen heller…) för att hitta nytt hostel och letade vidare efter vänner att dela lägenhet med! Fick tag i nummer till en annan svensk som också letade bostad i Madrid som gillade lägenheten jag tittat på, men tyckte att det var för långt bort… Hur som helst så skulle vi höra av oss till varandra om vi hittar nått bra!

Det har varit ett riktigt bra ställe att bo på här, så det är lite tråkigt att jag måste flytta. Drygt att packa ihop allting också. Men slipper iaf bry mig om övervikt som när man ska flyga!
Det ska finnas WiFi där också, så bloggar antagligen mer när jag kommer fram

Husvägg

Femtonde inlägg

Vaknade med lite lätt ångest eftersom jag visste att min tid på hostelet nästan var slut nu. Gick och frågade i receptionen om det var möjligt att förlänga min vistelse ett par dagar så att jag fick tid att hitta någon att dela lägenhet med.

Det visade sig att drömmen jag haft under natten slog in, det var fullbokat! Det betyder att jag inte har någonstans att bo imorgon natt… Hmm…

Det är antagligen såna här problem som gör att Rasmus och andra inte vill spontanflytta utomlands. Nu måste jag hitta ett nytt hostel innan klockan 12 imorgon då det är utcheckning här!

Bocadillo de Jamón

Bocadillo de Jamón

Efter ankan så fick jag faktiskt lite mer energi och stack och köpte mig en macka!

Det ser inte så speciell ut, men har man inte ätit på länge så är den god! I och för sig är den god i vilket fall som helst för det priset! :)

Ska man vara petig så kallas just den här smörgåsen för ”Croissant Mixto”, och det finns en annan som heter Bocadillo de Jamón, men whatever! 😉

Meny på kinarestaurang

Fjortonde inlägg

När jag kom hem så började jag direkt att leta vänner att dela lägenhet med! Jag skrev på olika facebook grupper för ERASMUS studenter i Madrid. Tänkte att det måste ju finnas fler som letar bostad!

Jag blev rätt förvånad över vad jag upptäckte! Det fanns massa studenter som skrivit under avtal på 4-rummare, 5-rummare eller ännu större lägenheter. Bostadsmarknaden här är helt upp-och-ned: Istället för att leta boende så letar man personer att fylla sin lägenhet med.

Det fanns naturligtvis de som letar lägenhet också, så det kändes som om jag borde kunna hitta någon iaf. Det är över 2000 medlemmar i varje facebook grupp, och de är bara för studenter 2013/2014.

Problemet med ERASMUS-studenter är att de inte är som mig. Jag känner mig inte som en typisk ERASMUS-student… Varje dag så verkar det finnas tre, fyra större fester som arrangeras för oss. De flesta ERASMUS-studenter vill bo nära centrum för att enkelt kunna ta sig hem när tunnelbanan stängt för kvällen (1:30 på natten). Själv vill jag bo nära skolan så att jag slipper slösa bort tid på transport varenda dag. Det känns dessutom skönt att kunna ta sig hem under siestan eller om man glömt nått!

Jag tror att problemet är att nördar (jag, Sebbe, Jon, Szreder etc.) som inte behöver festa varje helg inte vågar/vill åka utomlands. De ser inte riktigt charmen i att inte veta hur året ska bli. De vill hellre ha en ordnad tillvaro i trygga Sverige.
Men jag är lite mer impulsiv, jag vill ha lite äventyr! Men samtidigt vill jag bo nära skolan och plugga! Några sådana ERASMUS-studenter har jag inte hittat än.

Jag pratade med några fåtal studenter som ville bo nära skolan, men då går de naturligtvis inte på mitt campus, så då ligger min lägenhet inte bra till heller (blir typ 1 mil till stora campuset).

På kvällen insåg jag att jag inte ätit nått sen mackan efter gårdagens introduktion, så jag bestämde mig för att gå ut och äta. Men var lite orkeslös så jag orkade inte gå in till stan. Hittade en kinarestaurang i närheten där jag beställde kyckling och ananas med ris.
Fick anka med ananas och ris, men orkade inte klaga och var nöjd ändå!
Anka med annanas

Imorgon har jag ett sjukt tråkigt schema:

  • 8:30-10:20 Statistik
  • 10:30-11:20 Termodynamik
  • 11:30-12:20 Termodynamik
  • 12:30-14:20 Termodynamik
  • 15:30-17:20 Statistik
  • 16:30-18:20 Statistik
  • 17:30-18:20 Termodynamik
  • 19:30-20:20 Termodynamik

Usch och god natt!

// Fredrik Löfgren

Bild på två elever och en powerpoint-presentation

Trettonde inlägg

Okej, nu har det hänt saker igen!

Jag skrev tidigare att jag skulle ha lunch, men det blev inte så. Istället började jag ringa runt på olika lägenhetsannonser.

Det känns som om bostadsmarknaden här inte riktigt fungerar som i Sverige. Alla utom en jag ringde till hade kvar lägenheten. Det fanns med andra ord gott om alternativ.

Jag fastnade för en som låg 6km från skolan. Men med direkt anslutning till tunnelbanan, utan byten vilket innebar ca 20 minuter från skolan totalt.
Det var en lägenhet med 4 rum och kök, och billig: Endast 540 EUR + gas. Bor man 3 personer (fanns 3 separata sovrum) där blir det typ 1600 per person och månad! Mycket billigare än i Sverige!

Men priset gjorde mig lite misstänksam så jag tänkte att jag ville kika på lägenheten först, så att det inte var ett ruckel… Ringde och bestämde att jag skulle dit klockan 18 :)

Tyvärr bröts samtalet samtidigt som han förklarade vägen. Tror pengarna tog slut på mitt kontantkort efter allt ringande… Typiskt! Pengarna räckte en dag ><

Men han var schysst och ringde tillbaka till mig efter 10 minuter :)

Jag har en stund kvar till kl 18, så jag stack till Corte Ingles och fyllde på mitt kontantkort med 10 EUR till, hoppas det räcker ett tag!

Sen smsade jag Leyla som jag träffat igår! Tänkte att det kunde vara bra med nån som hjälpte mig när jag tittade på lägenheten. Är inte så enkelt när man är ny här, jag vet ju inte vad jag ska tänka på eller fråga! Hon var jättesnäll och ställde upp! 😀

Tog tunnelbanan hem och lämnade skolväskan, sen tillbaka med tunnelbanan till lägenheten! Var där 20 minuter tidigt så jag gick omkring lite i området och det verkade lugnt och tryggt. Såg lite ut som ett fängelse, men whatever…
Hus som liknar fängelse

Efter ett tag dök ägarna upp och visade mig in, jag berättade att Leyla kanske kommer snart och då ringer hon mig!

Lägenheten var fin! Fullt möblerad, tre sovrum, varav ett med extra bred säng. Antenn framdragen till ett ställe där TVn passar. Internet uttag! Fönster åt tre av fyra riktningar, så man fick in mycket ljus i lägenheten! Möblerna hade rätt gammal stil, men det fanns gott om förvaringsutrymmen, vilket jag gillade!
Förvaring i lägenhet Förvaring i lägenhet

Efter en stund kom även Leyla upp och vi tittade igenom lägenheten igen. Vi satte och ned och snackade lite i vardagsrummet, Leyla tog en titt på kontraktet så att det inte var några konstigheter. De översatte till engelska när jag inte förstod!

En liten kul detalj var att sonen i familjen (som också var med på visningen) hade varit ERASMUS student på KTH tidigare, så han kunde lite svenska! Han ville tillbaka till Sverige i Vinter.

Vi bestämde att jag skulle försöka hitta två andra studenter att dela lägenheten med, för jag kan inte bo där ensam, även fast det var billigt! Jag skulle höra av mig så fort som möjligt.

När jag och Leyla tog tunnelbanan tillbaka så pratade vi lite mer. Vi hade ju inte hunnit lära känna varandra på lektionen igår. Hon kom tydligen från Cadiz, och hade flyttat hit för 5 år sen för att plugga till kemiingenjör vilket hon snart var klar med! De hade även en sommarstuga på östkusten i en liten mysig stad som jag glömt namnet på nu. Hur som helst hade hon tillbringat sommaren där och längtade tillbaka nu när skolan börjat…

Hon förklarade lite allmänt för mig hur metron fungerade och hur jag skulle gå till väga för att skaffa ett metrokort, vilket jag borde skaffa för att resa billigare!

// Fredrik Löfgren

En gul ros

Tolfte inlägg

Upp tidigt idag med! Hör hur det ösregnar ute :(
Tänker att jag inte alls har lika bråttom eftersom jag kan ta metron istället för att gå.
Men som alltid blir det bråttom ändå på morgonen!

När jag kommer upp ur marken vid skolan så har regnet avtagit rätt bra så jag slipper bli blöt sista biten till skolan.

Sticker upp till våning 2 och känner en konstig soltorgskänsla i benen när jag går upp för trapporna. Överlag så känns det lite som en gymnasieskola med många klassrum och elverna ser inte heller ut att vara så gamla… Dessutom ringer det ut på rast varje timme, med en klocka som mest låter som ett brandlarm! Första gången vi hörde det trodde jag och Anna att det var brandlarmet, men ingen elev rörde en min och alla fortsatte med det de höll på med.
Jag tycker att ringklockan påminner om den i ”Rasten” som gick på Disney Channel:

I vilket fall som helst så sätter jag mig utanför föreläsningssalen och väntar på att lektionen där ska ringa ut. Nu var det dags för Roboticas! Känns som att det kan bli en passande kurs för mig!
Är lite orolig att Anna inte ska dyka upp för hon var också vaken sent igår… Går in och tar en plats till henne och mig, men hon dyker inte upp när läraren drar igång. Däremot hamnade jag bredvid en trevlig kille från Ecuador och en tjej från Tyskland vid namn Johanna.

Lektionen var mer populärvetenskaplig än teoretisk, men det är antalgigen för att väcka intresset såhär ibörjan! Han visade lite filmer från TEDx om RoMeLa’s robotar! Dessutom pratade han om RoboCup i Holland som jag var på, och om ABB i Sverige som ett föregångsexempel inom industrirobotteknik! Tänkte gå fram till honom efter lektionen och tacka så mycket, men vågade inte…

Enda problemet jag hade med honom var att han pratade för snabbt. Och kände mig riktigt trött efter så lite sömn inatt… Det var skönt med videona som han visade eftersom där pratade de engelska.
Efter lektionen träffade jag Anna som hade förvirrat bort sig i skolan på morgonen och ville inte komma in under lektionen.

Vi gick tillsammans till nästa lektion som var ”Machine Learning & Neural Networks”! Det visade sig att det egentligen var en master-kurs som gjorts om i år (de håller på att göra om alla kurser som i ett led att anpassa skolan till Bolognaprocessen). Tydligen var kursen på Engelska, vilket förenklade för oss, men försvårade för spanjorerna. Även denna kurs läste killen från Ecuador, som jag inte minns namnet på… Han var dock master-student!

Föreläsaren var mycket bra och inspirerande! Kände hela lektionen att det här var rätt kurs för mig! Han tog upp två labbar som vi kommer ha senare, en där vi ska känna igen siffror i bilder och en där vi ska färgklassificera koordinater. Låter kanske inte så häftigt, men det är riktigt kul programmering!

Vi körde en presentationsrunda där man fick förklara lite om sig själv, vilket år man läste och varför man valt kursen. Han frågade vilket universitet i Sverige jag och Anna kom ifrån, och när vi sa Linköping svarade han att han känner folk där! Det visade sig att han arbetar på nått projekt tillsammans med Patrick Doherty och Mariusz. Det var ju mycket trevligt! Han verkade genast få en bättre uppfattning av mig och Anna! 😀

Vi fick redan nu en läxa där vi ska bekanta oss med datastrukturen för bilderna och koordinaterna, i MatLab! Så tänkte ladda hem MatLab i helgen!

Enda problemet med denna lektion (och nu fick jag tänka efter ett tag) var att vi inte har tillgång till läroplattformen som han använder förrän vi registrerat oss, vilket vi inte kan göra innan alla kursval är klara. Under tiden får vi maila honom läxorna etc. Men blir mycket mer omständigt för både honom och oss :(

Nu är det lunchrast!

// Fredrik Löfgren

BIld på svarta tavlan

Elfte inlägg

Fick lite bråttom tillbaka till skolan! Man vill ju inte komma sent första lektionen man har! Det tar ganska precis 30 minuter att gå till
skolan från mitt hostel, om man går raskt :)

Väl på skolan hade vi lite problem att hitta rätt sal. Anna frågade och de skickade ut henne till nån annan byggnad, och när jag frågade
skicka de oss till rätt korridor, men fel dörr. Eller så var det bara vi som inte förstod vägen de förklarade xD

Vi hittade en ensam tjej som satt utanför ett klassrum och frågade henne, och det visade sig att hon skulle på samma lektion som oss! Vi
joinade henne och väntade på läraren.

Tydligen så kom det inga fler elever för när lektionen började var det bara jag, Anna och den spanska tjejen som hette Leyla. Läraren var
glad att vi var där så han slapp undervisa för henne ensam. Han hade över 20 års erfarenhet av programmering i industrin med diverse språk,
han hade bland annat arbetat i England och Tyskland. Även nu så arbetade han i nått företag på dagarna och undervisade några kvällar i
veckan på universitetet. Jag tyckte att han verkade jättebra! Pratade lugnt och förståeligt! Ställde lite frågor och var trevlig mot oss!
Det var en mycket bra start på studierna här på ETSII!

Vi fick sluta tidigare också, eftersom detta bara var ett informationspass om kursen osv osv. Programmeringen börjar vi med nästa vecka!
Efter lektionen fick vi Leyla’s nummer, som vi kunde ringa/smsa om vi behövde hjälp med nått! Jättesnäll tjej :)

Eftersom vi fick sluta tidigare hade vi lite mer tid än beräknat kvar, och då tyckte jag och Anna att vi kunde läsa en annan kurs också! Så
vi kikade i den tjocka boken med alla scheman och hittade en kurs i termodinamica, vilket vi måste läsa för att kunna tillgodoräkna oss
poängen i Sverige sedan. Vi letade upp salen och där var det fullt av elever! Vi var lite osäkra på om det var där vi skulle vara eller
inte, eftersom det låg kvar massa väskor och jackar i salen och de kanske bara hade en rast.
Men när vi frågade så sa de att det var termodinamica och att de hade varit i samma sal på lektionen innan också!

Det är inte riktigt föreläsningssalar som i Sverige, utan mer klassrum med en liten upphöjd del längst fram där läraren står. Jag och Anna
fick en rätt dålig plats långt framme på sidan, så vi kunde inte se vad läraren antecknade på tavlan. Dessutom pratade han väldigt otydligt och förställde rösten ofta för att visa nån form av poäng. Större delen av lektionen handlade om studieteknik och det kändes som att vi var på gymnasiet. Läraren hade dessutom väldigt svårt att vara still, han gick hela tiden omkring och gestikulerade rätt mycket. Plus att han drog konstiga skämt som varken jag eller Anna förstod, men resten av klassen gapskrattade!

Sammanfattningsvis: Mindre lyckad lektion och honom slipper jag helst. Som tur är går samma kurs parallellt med andra föreläsare, så ska kanske testa nån annan föreläsare imorgon!

Sista lektionen slutade runt 21 och sen gick jag direkt hem för att läsa på i boken vi fick i förmiddags! Måste snabbt få ett någolunda schema så att jag vet vad jag ska gå på för lektioner om dagarna!

Jag började läsa på om kurserna för att se vad de handlar om (ett kursnamn/kod säger inte så mycket), medan Anna istället la in bra kurser i google kalender så vi kunde planera vår tid. Sen får vi vidareutveckla schemat och ta bort kurser vi inte gillar. Just nu tar vi med i stort sett allt som vi remotely skulle vara intresserade av :)

Strax efter 03 hade jag hittat 83 kurser som jag kunde tänka mig att gå. Jag hade hittat studieplan för de flesta av dem och sammanfattat den på svenska i ett excel-ark! Det kändes skönt att ha det gjort! Tyvärr hittade jag inte alla kurser, och vissa kursplaner får man bara access till, med lösenord, efter att man valt dem (korkat, eller hur!?).  Men har nog tillräckligt med information för att göra ett bra första urval! Nu ville jag sova!

Imorgon börjar jag dagen 10:30 med Roboticas och sen 12:30 kommer jag ha ”Machine Learning & Neural Networks”

// Fredrik Löfgren